Jag går regelbundet till psykologen fortfarande. Jag är också sjuksriven och kommer så vara till slutet av juni.
Dagarna går något lättare än förrut. Ibland är det bättre och ibland sämre. Jag har slutat äta igen, men jag hoppas det går över. Jag är inte hungrig och glömmer då bort att äta. Än så länge har jag bara tappat 5 kg så jag ligger inte i någon riskzon att bli anorektisk. Det är ganska störande att få problem med maten när man älskar matlagning som jag gör. Livet har också blivit lättare då jag fått en ny kompis. En liten kompis. Hon heter Nellie och är en chihuahua valp på 10 veckor. Jag passar henne när hennes matte går i skolan. Vår relation är helt kravlös och den lilla hunden gillar mig precis som jag är. Det är skönt. Jag gillar hunden och känner att livet känns lite roligare när hon är och hälsar på. Det är inte alla som får möjlighet att få passa en liten valp bara så där så jag har verkligen haft tur. Det är min kusins hund och hon går i skolan där jag bor så hon tar hunden på bussen och lämnar av den hos mig på väg till skolan. Det är jättebra för att då får jag lite rutiner i mitt liv. Jag måste gå upp och ta emot hunden på morgonen och passa den hela dagen. Jag ligger alltså inte och sover hela dagarna längre och när valpen är här känner jag mig inte alls ensam.
Det känns faktiskt så bra att jag i tankarna planerar att köpa en egen hund. Min sambo tycker också att vi borde skaffa en hund men han vill vänta tills något av våra nuvarande husdjur avlider. Elakt kan tyckas men det är nog sant, det är mest rättvist mot djuren att alla får den tid om omsorg de behöver. Fler djur betyder mindre tid till var och en.
Hoppas ni har det bra därute