ÅNGEST,STRESS och PRESTATIONSKRAV

Jag fick ett tips i ett inlägg här i bloggen om en bok som skulle vara bra.

Den är nu inhandlad och jag har i helgen läst, funderat, strukit under samt fört

anteckningar vid sidan av i en fin grönrandig skrivbok.

Den här veckan har jag känt känslor som jag inte känt på flera år. Jag har gjort saker jag inte

haft lust att göra på flera månader och det känns som om jag går in i ett nytt decennium i

mitt liv. Saker och ting är något ljusare än vanligt och nu är jag övertygad om att jag kommer klara av detta. Jag kommer bli hel, jag kommer bli komplett igen. Jag har insett vilka som är mina riktiga vänner, vilka som tillhör min innersta krets och jag vet vilka mina sanna familjemedlemmar är. Jag vet nu vem jag kan lita på och vem jag ska akta mig för. Jag kommer finna nya vänner på min väg , ersätta gamla med nya, behålla några få av dem jag haft, precis som modet förändras förändras även människor.

Den här helgen forsvann precis som alla andra helger men för första gången på länge kändes det som innehållet i den har gett mig någonting värdefullt. Jag lider av en fruktansvärd munntorrhet att jag tror att tungan kommer få formen av ett russin. Min nya tablett var iallafall det vi hade hoppats på. Den gjorde stor skillnad och det är tråkigt att det skulle ta så lång tid att inse att det var just det som fattades. Jag kommer äta mycket mediciner ett bra tag framöver, vi har till och med pratat om år för att få ett långvarigt resultat. Vissa saker sköter helt enkelt inte kroppen själv och även om jag är motståndare mot medicin så har jag insett hur mycket det hjälpt mig.

Hoppas ni andra haft en riktigt bra helg och glöm inte att vila och återhämtning är en viktig del för att klara av livets hårda.

Idag drack jag mitt obligatoriska morgonkaffe tillsammans med en killkompis. Jag ser honom som min vän trots att det genom min sambo jag lärt känna honom. Han behövde min hjälp idag och jag ställer ALLTID upp för en vän. Min allra första kompis var en kille och jag har alltid föredragit manliga vänner framför kvinnliga…Kanske beror det på att jag är uppvuxen med två bröder och lekt med dem för att jag helt enkelt var tvungen. Det blev aldrig ”tjejiga” lekar utan det var brutala lekar som krig och tjuv och polis på tapeten hela tiden eftersom majoriteten kön alltid bestämde vilka lekar som skulle lekas.

Idag fick jag känna kontrasten mellan ”tjejigt” och ”killigt”. Jag och min manliga vän mötte upp en annan manlig vän och åkte till ”stan”. När tjejer ”gör stan” går vi igenom alla klädbutiker som finns, minst två gånger, sen fikar vi och sen går vi i alla affärer en gång till. Det var så jag trodde vi skulle göra idag men ack så fel jag hade. Vi åkte till en speciell butik, när jag kom in kunde jag förstå att det var cd skivor och film man köpte här, men dessa fanns i ett litet utrymme av lokalen, resten var mer som ja, kanske någons vardagsrum. Jaha. Vi gick till rummet längst in efter att  min manlige vän snackat lite med personalen. Personalen kom efter och frågade min vän vad han lyssnade mest på för musik och försvann igen  efter min kompis svarat metal.

Personalen kom in igen och då började jag fatta vad det var min kompis skulle köpa….HÖGTALARE.  Annars pratade de mest i koden som D108 , s67 DM, jag fattade ingenting  bla bla bla, de höll dessutom på med kod snacket  i hela två timmar. TRÅK! TRÅK så jag högg tag i den andra personalen som fanns på bygget och visade upp mina tatueringar och snacka om vettiga saker istället. Personalen tyckte att vi skulle komme in i hemliga rummet som fanns och där inne stod en stereo med högtalare, en ganska snygg soffa, inget märkvärdigt. Personalen hämtade en skiva och drog på stereon. ”WOW, vilket ljud, fan man skulle ha dom pengarna” sa min vän och jag blev nyfiken och frågade vad paketet därinne i det hemliga rummet kostade. ” Högtalarna kostar väl ca 780.000kr begagnade och själva slutsteg och förstärkare går loss på  2, 3 miljoner”         ”VAAAAAAAAAAAAA!!!!! är det sant????” skrek jag och det visade sig var just det jag inte trodde att det skulle vara,  sant. Jag stod och lyssnade på en stereo som kostade 2, 3 miljoner.Vem i helvete köper sånt? Man kan ju får flera hus i min kommun för den summan!!!! 2, 3 miljoner för stereon och sen om du ska lyssna på den måste du lägga nästan en miljon till!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Nä fy fan, jag blev så upprörd att jag fick gå ut och kedjeröka!!!!!!!!!!!!Min kompis handlade för typ 19.000 kr därinne men hade ingenting med sig ut. WEIRD!

Vi åkte iallafall vidare och uträttade det jag skulle hjälpa till med. MISSHANDEL! Vi handlade en misse. En katt! Sånt kan jag, jag kan ingenting om högtalare och stereogrejer. När man köper en katt behöver man inte lägga sånna summor heller. Den här katten kostade 50 spänn…hahaha.

Katten hade blivit så stor sen vi var och tittade på den för 4 veckor sen. Så stor att missen nu skulle flytta ifrån sin mamma. Kissen som än så länge är namnlös, kommer få det jättebra hemma hos min vän. KUL. Kattungar är ju bedårande. Kissen ville inte åka transportbur utan kröp in under min arm i framsätet och somnade där. Jag önskar kissen och min vän lycka till och jag hoppas de kommer få många roliga år tillsammans!!

Jaha, jag åkte minsann till närmsta storstad idag ändå. ” Alla tåg denna sträcka är inställda 4 februari” BULLSHIT!!! Eftersom jag bor typ ett stenkast (om man är långkastare på sten) så orkade jag gå ner och kolla om det verkligen var så att tågen verkligen var inställda och mycket riktigt så var det INTE alls inställt så det va bara ”hoppa på tåget”.

Hmm, när jag satt där på tåget så började jag fundera på vad jag skulle göra när jag kom till storstaden, ska jag shoppa? Vad faan ska jag shoppa då? Vad behöver jag? Behöver jag överhuvudtaget något? Jo, klart jag behöver, JAG om någon behöver pigga upp mig och sen kom jag hem med både det ena och det andra!

Gröna gardiner 99 kr (per längd) Åhlens
Randig Bordstablett 29:- Åhlens
Bokstäver LEVA 139:- Village
Fjärilar på tråd 79:- Idiska

Passade på att köpa ett par nya jeans också men som var en aning trånga, men jag köpte dem ändå. Efter att ha smällt i mig en påse chips och massa läsk skulle jag skutta i jeansen men sitter nu som en uppstoppad lammkorv i soffan. Amen ååå så onödigt att komma på att jag skulle prova brallorna när jag var som mest SVULLO.

Hur eller hur har jag haft en bra dag idag åtminstone. Nu är jag dödstrött och kanske vaknar jag i trappan upp till sovrummet i morgon bitti.

Vad faan… Halv 6 var väl lite onödigt tidigt ändå. Jag har liksom inget att gå upp till, jag har inga barn som skriker att de vill se på tv, eller ett jobb att jäkta till.

Katterna låg kvar i sängen när jag gick upp, de tittade lite konstig, jäspade och drog en djup suck för att sedan somna om.

En timma senare kom de ner(katterna) och tittade på sina matskålar, ”vad faan…får vi inte jama efter mat idag…gud vad tråkigt….Har matte redan ätit frukost…skit då fick vi ju inte jama efter skinka heller”.

Nej , men däremot lyckades den ena katten få mig att måla nagellack på vardagsrumsbordet.

Jaha, åka till närmsta storstad idag då, tänkte jag och upptäcker att alla tåg är inställda idag. (typiskt när man ändå är uppe tidigare än tuppen).

Jaha vad gör man då, förutom att lyssna på Canon (metal version) svinhögt och titta på när skolbarnen går till skolan? Jag har ju både hunnit med att måla både vardagsrumsbord och naglar i chockrosa….Ätit frukost, druckit två koppar kaffe…nästa roliga grej är posten men den kommer inte än på två timmar…MINST.

Jag uppdaterar bloggen om det mot förmodan skulle hända något spännande och roligt, men räkna inte med det.

Hela kroppen skakar.

Jag har varit ute och skottat, armarna känns som gummisnoddar.

Tack kommunen jag bor i för att ni alltid skottar igen garageinfarten samt ingången till mitt lilla gryt. Kan ni inte packa snövallen något hårdare …snälla.

Flera gånger önskade jag att jag var Pippi Långstrump då jag skyfflade kramsnö upp på min numera 2 meters vall. Antingen hade Pippi använt några guldmynt ur kappsäcken för att betala någon annan att skotta, eller så hade hon helt enkelt bara lagt sin häst på gatan och kört denna fram och tillbaka som ett plogblad.

(har Pippis apa anorexia tro?)

Jag belönade min genomsvettiga kropp efter denna” kroppsbyggar”aktivitet med en isglass i  hallonsmak.

När glassen var slut tittade jag ut genom fönstret och upptäcker att det snöar…FAAN…Varför bor jag inte i lägenhet???

Jag kan iallafall med glädje berätta om den enkla formeln jag lärt mig denna vecka,” Den alternativa tanken”.

Den är så enkel att man aldrig har tänkt på det.

Varje situation man ställs inför är det alltid bra att ha en alternativ tanke.

Jag ger ett exempel;

SITUATION : Någon lovar att ringa på fredag men ringer inte.

TANKE: Personen vill inte ringa för jag är en dålig människa. Jag är värdelös och ingen vill umgås med mig.

KÄNSLA: Övergiven! Ensam! Ledsen! Värdelös!

BETEENDE  : Jag blir arg! Jag blir ledsen !

ALTERNATIV TANKE: Personen som skulle ringa hade mycket att göra och hann inte ringa.

Hängde du med? Iallafall så handlar den alternativa tanken om att den negativa känslan försvagas om du tänker alternativt. Jag tyckte det var hur bra som helst när psykologen berättade detta för mig. Man kan ha nytta av att tänka så hela livet faktiskt.

Jag går in i en ljusare tid nu. Jag känner det. En vän nämnde häromdagen att det var så skönt att jag har en annan närvaro i ögonen och hänger med i samtal och skrattet är inte alls så långt bort längre.

En medalj till mig. Och det bästa av allt är att jag nu kan räkna på en hand hur många dagar det är kvar tills jag får träffa min sambo igen!!!!! ( 5 dagar kvar, sen är han  hemma).

I går var jag på jobbet och hälsade på.

Jag gick dit utan att ha något egentligt ärende.

Jag hade inga papper att lämna in eller något papper att hämta.

Hela dagen var fylld med kramar, mina arbetskamrater omfamnade mig om vartannat och jag fick en känsla av att jag nog är en riktigt bra arbetskamrat ändå. Två nära arbetskamrater fick tårar i ögonen när jag berättade öppet  om mitt svarta  helvete jag levt i. Jag tänkte bara stanna på jobbet några minuter för att säga hej, men alla ville prata och jag blev kvar i 2 timmar.

Gång på gång sa min chef att min tjänst finns kvar här när jag är redo, ”kom när du vill”, ”huvudsaken är att du blir frisk!”, ”låt det ta tid”.

Kram efter kram fick jag berätta, beskriva hur den jobbigaste tiden varit, hur jag har dykt ner på botten igen för att sedan klättra upp igen.

” Vi är så glada att se dig”. ”Vi tänker på dig ofta”. ”Vi pratar om dig, vi är oroliga”. ”Kan vi hjälpa dig på något sätt, säg bara till”. ” Jag kan inte inte ens föreställa mig hur du haft det”. ” Hur går det”. ” När kommer du tillbaka?” Frågorna var många och det var skönt att få berätta för någon. Berätta sanningen.

Jag fortsatte hemåt och här hemma fortsatte det. Jag träffade en tjej på konsum som ibland brukar vara på min arbetsplats och hon hade hört hela historien, för hon hade undrat var jag hade tagit vägen, då hon inte sett mig på länge.

Idag insåg jag att jag nog har ett värde som människa ändå. Många tycker om mig. Många fler än jag trodde , uppriktigt bryr sig. Jag är en liten blomma som blommar i en och annans hjärta.

Jag kan nog kanske gå tillbaka till min arbetsplats när mitt pussel är färdigt. Jag är inte längre främmande för att diskutera saken ändå. Men än finns tid att analysera och tänka över vad som är bäst för mig.

Idag vaknade jag när klockan ringde. Pang. Jag var vaken, jag var pigg, jag var utvilad trots att klockan inte ens var slagen 8 och jag vid den tiden vanligtvis gärna somnar om.

Det var psykolog dags. Det var en tid sedan nu. Jag går inte lika ofta längre. Vi är effektiva och det går framåt.

Idag blev en sådan där JAG dag. Då allt kretsar kring mig. Att det kretsar kring mig när jag är hos psykologen är ju inte så konstigt eftersom det är jag som har problemen. Psykologen går inte hos mig utan det är jag som går hos psykologen.

Jag har hela tiden svävat i yttre rymden, vandrat ensam och övergiven på vintergatan och jag slungades dit från min cirkusarena när jag utan vetskap om lindans skulle gå på lina. Det var för ca 6 månader sedan, kanske lite till. I mörkret däruppe har jag famlat, utan någon som helst kunskap om astronomi och jag skulle  leva där tills jag hittat alla pusselbitarna. Jag kunde aldrig ana att det skulle ta så lång tid och jag trodde aldrig jag skulle finna hinder på min väg.

Min GPS gick sönder mitt ute i ingenmansland och jag blev strandsatt, rädd, förtvivlad och ångestfylld med en tablettburk lugnande medicin. Den blev mitt levebröd, min hälsokost och mitt hopp och mina drömmar låg på botten av den burken. Det var vad jag trodde.

Stjärnorna på min väg blev både blå, rosa och gula, aldrig hade jag anat att himlakroppar kunde vara lika vackra som blommorna på en sommaräng.

Jag ångrar inte att jag tog den vägen. Hade jag valt en annan väg hade jag kanske inte få se allt jag nu skådat. Jag fick se vackra norrsken i sprudlande färgspel glittra på himla valvet, Jag fick uppleva kometregn i fantastiska former svepa över vintergatan. Jag snuddade vid svarta hål som var svartare än något annat. Jag avnjöt hela den här fascinerande världen till kosmisk musik på en harpa av brons. Jag grät. Jag torkade tårarna och grät igen. Jag famlade ensam, rädd och övergiven runt i rymden för att hitta mina bitar som hamnat lite här och där, de var mina verktyg för att så småningom kunna komma tillbaka till cirkusarenan. På vägen upptäckte jag att det kanske inte var just till cirkusarenan jag skulle, mina drömmars väg gick kanske runt ett annat krön? Idag vet jag att det inte är målet som är viktigt utan det är resan dit som ger dig den glädjen du söker.

Länge har jag sökt efter den sista pusselbiten. Jag har tittat bakom varje stjärna, varje ljusförorening och under varje stjärnbild. Jag har kunnat lägga pusslet ändå men jag har inte velat göra det förrän jag lagt ut alla bitar på bordet och fått en helhetsbild på det framtida motivet pusslet ska bilda. Att lägga ett pussel när man vet att sista biten fattas känns som ett onödigt jobb eftersom man inte får ett färdigt resultat. Att titta på ett lagt pussel där en bit fattas är som att tappa pengarna du skulle handla din sista måltid för.

Idag hittade jag sista pusselbiten och en lycka jag aldrig känt förut knackade mig på ryggen. För ett ögonblick försökte jag väcka mig själv tills jag insåg att det inte var en dröm. Det var verkligen lyckan som stod där bakom mig. Den ville träffa mig personligen och jag sträckte ut handen för att hälsa. Lyckan skrattade så där lyckligt och sträckte sin hand mot min och släppte ner en pusselbit i min hand. Jag vände på den och på baksidan stod det, Till Sippan, ditt hårda slit betalar sig nu, detta är den sista pusselbiten! Jag tittade upp och genom mina tårar kunde jag se lyckan skratta iväg, vinkandes glatt och den ropade Lycka till. Jag står fortfarande kvar nästan i chock över att alla bitarna är här nu. Jag har nästan gett upp hoppet om att jag skulle få lägga det där pusslet någon dag. Nu är det dags att lägga ihop allt. Det är ett stort pussel att lägga och det kommer säkert ta tid men jag har i alla fall alla bitarna.

Kortsiktiga mål utifrån just nu som är mätbara är överskriften…

Resten är bara blanka blad och jag vet inte vad jag ska skriva.

Damm på bordet.
Kläder i soffan.
En strumpa på golvet och matrester i slasken.
Det är helg. Helg mina vänner.
Helgen är den värsta tiden. Det är då man vet att folk är lediga,då människor har fri tid.
Men man ser aldrig människorna med den fria tiden.
Helgerna slutar oftast med att jag umgås med mamma eller pappa, precis som det var förr, när man var liten.
Då var mamma och pappa bäst.
Man fick äta godis, dricka läsk och titta på coola serier som Falcon Crest, Dallas, Lilla huset på prärien, Alf, V, Varuhuset, Knight Rider och Mc Gyver och man fick vara uppe NÄSTAN så länge man ville. Det slutade oftast att man blev buren från soffan till sängen någon gång runt kl 22.00.
Nu för tiden sitter man och tittar på en dålig film som avbryts var och varannan minut av reklam eller nyhetssändningar. Alla coola serier har för länge sedan upphört och har man tur kan man se någon gammal repris en vardagsförmiddag på någon underlig kanal man vanligtvis aldrig tittar på.

Ikväll ska jag iallafall gå på bio. Jag ska svulla i mig godis som om det vore sista gången jag åt och jag ska dricka läsk så jag nästan kissar på mig. Hej svejs!